Ja jösses – hur långt ska det behöva gå? Här står nu två heliga principer mot varandra – den om att inte avbilda profeten Mohammeds ansikte och den om tryckfrihet, och ingen vet vart det slutar.
Helt klart är i alla fall att det inte är en slump att protesterna kommer just nu. Eftersom teckningarna publicerades redan i september visar det att reaktionerna inte är spontana utan planerade.
Jag har hört många dra en lans för tryckfrihet i dessa dagar, men ska vi inte också diskutera det ansvar som kommer med den? Denna teckningspublicering är helt klart gjord med syfte att provocera. Den kan jämställas med att kissa på förintelsemonument eller tårta påven.
Nu har inte vi så mycket kvar av fundamentalism inom vår gren av kristendomen, det var lite protester när kalendern där man framställde Jesus som homosexuell, men i övrigt kan man konstatera att många nordeuropeéer har hängt av Gud som något icke nödvändigt eftersom man har både widescreen-tv och värmegolv.
Men när du inte har pengar, tillgångar eller mat kanske Gud och hans profet är de enda du kan sätta ditt hopp till. Om då någon med en dold politisk agenda vill att du reagerar mot påstådd skändning av dessa symbole rkanske du inte är så svårövertalad.
Man kan tycka att sådana hänsyn inte ska behöva tas, att det är överreaktioner. Eller också kan man se det som att Jyllandsposten har gett en tändsticka till en brasa som bara har väntat på att få börja brinna.
Jag tycker det var dumt av tidningarna att publicera dessa bilder. Det är sällan eller aldrig rätt att döda en annan människa, men man måste tänka efter mer än en gång innan man stöter sig med en så pass stor och betydande religion. Danskarna (och de andra som sen har publicerat i efterhand) had it coming så att säga. Tycker jag, som då är ganska religionsfri. 🙂
Tryckfrihet eller inte; All frihet är under ansvar, det är lätt att glömma.