Nu går flyttlasset och jag håller på att packa det sista. Lustigt nog fick min loppis ett hastigt och värdigt slut ikväll när någon helt sonika tog hela bänken som jag haft loppis på!
Lika bra det, idag har det inte varit så bra loppisväder, men har ändå blivit av med lite böcker och en gammal Halda-skrivmaskin som nu tjänat ut hos mig men som säkert håller i hundra år till. På den skrev jag många av mina första manus tills jag skaffade dator 1990.
Nej, dags att packa ner kontoret!
Hello, ang. din bänk någon tog med sig och din loppmarknad slutade då…Bålsta Garn har stängt. Bålsta Garn har funnits i minst hundra år. Känns det som…En butik mot gatan, inte vilken gata som helst, G:a Enköpingsvägen, nu Stockholmsvägen. En tant lägger in några hyllor i sin lilla bil, när jag kommer förbi och frågar om något av inredningen också är till salu? Hon undrar vad jag vill köpa, och jag pekar på det vackra furuskåpet med massor av lådor och frågar vad det kostar. Hon tittar på mig och säger med tårar i ögonen att det är hennes dotters skåp, det är inte till salu, hon säljer det aldrig!Förmodligen pratar jag med ägaren, som av någon anledning måste stänga sin garnbutik, och nu vill jag köpa hennes dotters skåp. Jag känner mig som en gam.Hon blänger på mig och jag skäms.Det är så lätt att gå på loppmarknad och köpa billiga grejor…men någon gång har någon köpt det du köper, förmodligen dyrt, och allt är inte lätt att skiljas från, även om det ”bara” kostar tio kronor.Det här var ingen loppmarknad. Det var hennes affär. Kanske hennes liv. Jag ville köpa hennes dotters skåp.Jag känner mig fortfarande som en gam.
Du kunde inte veta…
Tänk att jag missade din loppis..älskar loppisar hittar alltid en massa udda prylar som ingen annan vill ha (ja inte dina förstås) Snälla du kika förbi katrineholm nån gång, kan du inte tjata in dig på nåt hak här, vi lider av uttråkning!
Jag kommer till luciaevenemanget i början av november!