Börjar se fram emot ledigheten i påsk nu. En sista spurt med turnén plus Intiman de två sista gångerna bara.
Undrar varför man alltid accelererar sitt arbete precis innan man ska ha ledigt? Resultatet är att man ligger som en våt trasa i soffan den vecka man kunde hitta på nåt kul.
Luthers fel säkerligen.
Jag brukar tänka att ”det där viktiga som jag aldrig hinnerannars, det kan jag ju gör nu när jag får tid” och ”det därsom jag ständigt skjuter upp till senare, det ska jagäntligen ta tag i nu” och ”de där småsakerna kan jag passapå att fixa också”. När den så kallade ledigheten väl börjarså har man en att-göra-lista som är dubbelt så lång somvanligt…
Nästan enda sättet för mig att koppla av helt är att åka hemifrån. Men efter en lång turné ösnkar jag att jag var bättre på att bara vara hemma istället utan att ständigt trippa in på kontoret med ett svepskäl på läpparna.
Lås dörren och göm nyckeln på nåt ställe där du inte hittarden på minst en vecka. 😉