Andas frisk luft nere vid stugan på Gotland. Vi delar på den hela familjen men brukar turas om att bo här för husfridens skull. Är nästan ensam här i hela området just nu och det är en vacker brittsommardag med klar luft.
Pjäsen med Killing-gänget var nåt man aldrig hade sett förut. Ett drama i ordets verkliga betydelse. Om svårigheterna med att jobba i grupp, att släppa fram varann, att ha invanda roller. Men också att ha förändrats sedan man sågs senast och ha svårt med att återta sin gamla roll.
Jag kände igen mig väldigt väl i de partier som handlade om att vara kreativ och bli störd av nån utomstående som kommer in och ”bara vill vara en fluga på väggen och inte störa”. Det finns inget så störande som flugor på väggen när man ska vara kreativ. En fluga räcker. Allt rubbas i sina cirklar.
Förhoppningsvis är det flugfritt här idag när jag ska sitta och skriva lite och förbereda en audition som kommer längre fram.