Idag har jag varit i Göteborg och spelat in film. Det var en svår roll – jag spelade mig själv 😉
Filmen heter Fyra år till och min motspelare var Björn Kjellman. Filmen kommer att ha premiär nån gång under 2010.
Har storstädning här hemma på kontoret; igår på skrivbordet, nu runt datorn. Det resulterade i lite beställningar av musik och böcker på nätet när jag hade samlat ihop alla lösa lappar med titlar etc. Väntar nu bl a hem böcker om Louis Armstrongs ungdomsår och några cd med Shelby Lynne. Jag veeet att det är omodernt att köpa hela skivor, men de här vill jag ha med omslag och allt. Det går inte att ladda ner känslan av ett riktigt album. Jag är gammeldags – så det så.
Coolt! Det är bara stora stjärnor som får spela sig själva.Känns det inte konstigt att spela sig själv? Jag menar, duska vara dig själv men ändå ska du säga repliker som (antarjag) någon annan har skrivit och vara i en situation somnågon annan har hittat på. Eller?
Jag vill också ha ”riktiga” skivor om jag skulle köpa några.
Här laddas inte ner något… Jag vill KÄNNA skivan lixom…Jag kommer aldrig glömma min första LP och sådant kan aldrigbytas mot nedladdad på datorn eller MP3n… nej nej…Oh böcker, man kan ALDRIG ALDRIG ha för många böcker….Lyckan när jag öppnar en ny bok och känner doften ahhh…underbart! 🙂
Det är ganska ok att spela sig själv – jag är ju liksom van. Man kan säga att det är det man gör i stand up också, fast man väljer vilka egenskaper man ska ta fram. Och samma i intervjuer etc. Så jag har övat…
Vill också ha hela cd:n. Plockar ut medföjande häfte för att kolla em som skrivit låtarna, vem som spelar och producerat o sånt. Sen är det ett stort plus om texterna finns med. Även om jag är hyfsad på engelska så är dt lätt att höra fel.