Jag har precis uppgraderat sidan under nästan varje meny, bland annat finns en krönika från PS inlagd under AV och lite annat smått och gott.
Om jag hinner få fram foton ska det byggas en ny sida nu under maj, och då är frågan: fortsätta blogga eller inte?
Jag är ju inte nån hiskeligt aktiv bloggare utan kastar in några inlägg i veckan som ni märkt, men tycker det är roligt att hålla på. Å andra sidan har jag snart bloggat i tre år och måste förändra någonting om det ska fortsätta vara kul.
Som tankarna går nu funderar jag på att ersätta bloggen med ett forum där olika diskussioner kan få frodas plus en gästbok där man kan skriva om man vill mig någonting.
Jag har mycket annat att skriva just nu och känner att jag hela tiden ”sparar” material till de projekten istället för att lägga ut det i bloggen. Ett diskussionsforum där nya trådar kan startas runt aktuella ämnen som t ex skoltråden vi hade i bloggen här i veckan förutom att man också såklart diskuterar humor, underhållning och oss komiker. Till exempel.
Tycker forum låter som en alldeles strålande idé!
Ja, en god idé att inbjuda till diskussion – men då måste alla kunna få tycka till (så länge man är saklig och ej går till personangrepp) och ej få sitt inlägg raderat av en snarstucken Babben som inte tål att höra allt vi har att säga om henne. Ska du inbjuda till diskussion så får du faktiskt också köpa ALLT tyckande. Annars tycker jag att du kan lägga ned bloggandet alternativt ta bort möjligheten att vi andra får kommentera. Annars är du bara feg som sitter med suddgummit i högsta hugg till det du inte gillar! Om du bara är ute efter att få lismande kommentarer och medhåll så kan det gott vara. Att du frågar oss som i detta fallet är otroligt märkligt, ska de få som hinner tycka till inom närmsta dygnet avgöra om du ska fortsätta göra detta eller på vilket sätt? Klarar du inte att avgöra det själv? Att lära dig att ta kritik (ALL slags kritik) måste du också bli bättre på, det är en av dina allra svagaste punkter.
Du har fel. Att ta kritik är faktiskt en av mina starkaste sidor! Det är helt och hållet ditt eget fel när du blir raderad. En hemsida är just någons hem. Att komma hem till någon och gnälla på precis allt den personen gör blir i längden tröttsamt, förutsägbart och otrevligt. Du kanske är trevlig i andra sammanhang men väljer oftast det direkt motsatta här. Och när du blir tillsagd eller raderad för att du har passerat gränsen mot förtal ropar du Censur! Censur! Men man kan inte bara åberopa tryckfriheten oavsett vad man vräker ur sig – precis som med all annan frihet medför den ett personligt ansvar.
Låter faktiskt som en bra idé! Jag lever efter devisen attman måste ha KUL i det man gör och om det är trist attblogga så tycker jag inte du sksa fortsätta för, då blir detmåsten osv och när vi nu inte behöver gå i skolan och görasaker som springa orientering om man inte vill så tycker jagatt man ska hålla sig till att försöka bara göra roligasaker. Jag menar att betala räkningar och städa, där gårgränsen för att göra träliga saker… Kanske borde det varasom ett forum där man måste registrera sig?! För då slipperman ju folk som bara är ute efter att trasha…
Ödmjukhet är en annan svag punkt hos dig. Du ska SÄTTA dig på alla som har en annan åsikt än du, precis som du visar här. Jag har ALDRIG passerat gränsen för förtal – vilket är svårt att bevisa här eftersom du raderar allt jag skrivit som handlar om DIG – oerhört märkligt då HELA SIDAN HANDLAR OM DIG och vi som kommer in hit tittar på vad DU skriver och vi diskuterar också då såklart DIG. Men det är det du inte kan ta, du vill diskutera ALLT ANNAT såsom skolan eller andra artister eller komiker och peka på deras fel och brister, du är den som ”vräker ur dig” skit om andra – och detta på din egen hemsida! Alla andra bloggare vänder ut och in på sig SJÄLVA i sina inlägg om sig själva och omvärlden, och de välkomnar både kritik och andras olika uppfattningar om dem och det de skriver. Är det någon som tar i och ”vräker ur sig” så är det du. Se dessa två tidigare inlägg och försök se vilken ton du använder……….. som sagt, du KLARAR EJ att ta kritik och du klarar inte att någon tycker något alls om dig – särskilt inte då du trampar snett offentligt och då det är till din hemsida folk vänder sig för att tycka till om just dig. Jag tar i allra högsta grad ett personligt ansvar för allt jag skriver här och tilltalar både dig och andra på ett respektabelt sätt. Det klarar inte du av. Se ovan. Och du, när har jag någonsin FÖRTALAT dig?????????????? Vänligen svara på den frågan.
Åh, som jag letat efter dessa kändisar som öser ur sitt privataste privatliv i sina bloggar…har tyvärr inte hittat dem. Trodde man kanske kunde få lite snaskigheter här hos Babben men ack vad jag bedrog mig. Snälla M.M hjälp mig, VAR finns dessa självutlämnande bloggar?
Du har fel igen. Du kan ta och förklara för mig varför alla andra utom jag ska få tycka nåt i min egen blogg? Det är ju helt absurt!? Att ta kritik och att bemöta den är två skilda saker. Jag är väl ingen staty som alla fåglar i hela världen kan sitta och bajsa på heller? Och vad gäller förtal så finns det nåt i nästan varje inlägg du skrivit som faller under Wikipedias definition: ”Förtal är i de flesta länders lagstiftning ett brott, som innebär att sprida uppgifter om en individ i syfte att utsätta denne för andras missaktning.” Bara i den här tråden har du kallat mig feg, påstått att jag inte kan ta kritik och saknar ödmjukhet. Bläddrar jag ner till Facebookdebatten skriver du: ”….fast du är så slug att du raderar vissa inlägg så att inte andra ska få reda på sanningen om dig, sen läser alla bara dina usla svar och tror att du har fog att förnedra en skribent på din sida som du nu gör. Vad glad jag är att du verkligen visar vem du är! TACK!” Det, kära Mia, är förtal. Som signaturerna Maria och Lena hittar jag uttalanden som ”du är en mobbare”, ”saknar samvete & hjärta” och så dessa ständiga påhopp på dem försvarar mig. Det som har raderats är ännu längre över gränsen. Du säger att du tar ett personligt ansvar för det du skriver. Det ansvaret skulle kännas större om du hade ditt riktiga namn under/över det du skriver.
Till LaLeona: Tja…. Linda Rosing bloggar tydligen ganska självutlämnande just nu. I övrigt har flera av de offentliga personer som bloggat självutlämnande stängt ner sina bloggar, t ex Linda Skugge, Magnus Uggla och Annika Leone på Expressen. Hon hade för övrigt ett stort uppslag i sin tidning i söndags där hon klagade på att kända personers bloggar var ointressant och s a s ”osmaskiga”, min var med på listan. Sedan läste jag i Resumé att hon själv tvingats stänga sin egen blogg p g a näthat: ” Tanken från början var att bloggen skulle vara personlig, typ som Katrin Schulmans blogg, hon bjuder på sig själv. Men jag märkte att när man skriver något privat så triggar det vissa personer, det fanns folk som läste bloggen som gick igång på sånt och jag fick mejl där det stod att jag borde ta livet av mig, de önskade mig död, säger hon.Leone är luttrad, hon är van vid alla hatmejl och de ständiga klagomålen på hennes utseende. Men det kom till en punkt när det fick vara nog. Vanligt hat kan jag ta, men det här blev för mycket. Jag kände att jag tappade inspiration och hade det i bakhuvudet när jag skrev. Det tog onödig energi från mitt skrivande. Jag vill inte skriva för haters. Nu koncentrerar jag mig helt och fullt på mina krönikor i stället, säger hon. ”
Jag gillar i och för sig din blogg, men att starta ettdiskussionsforum tycker jag låter som en bra idé!
Till M.M: Jag tycker Babben är väldigt bra på att hanterakritik. Men det är ju som sagt skillnad på kritik och förtal.
Det jag gjort är precis vad alla andra här inne gjort; jag har bemött det Babben skriver om. Och då jag har reagerat starkast beror det på att Babben skriver taskiga saker om ANDRA – därför anser jag att du borde fokusera på att skriva om DIG SJÄLV och ditt eget liv och varande istället och inte precis som nu (igen!) dra in andra kända personers namn som ett täcke över dig själv som ett försvar. Herregud, gör bloggen till DIN EGEN och besvara och bemöt inläggen och reaktionerna – ska du ha ett OFFENTLIGT ORD så måste du klara att BEMÖTA ALLTING OFFENTLIGT OCH STÅ FÖR DINA ORD! Precis som du skrev så kan man inte åberopa tryckfrihet i alla lägen och tro sig ha rätten att slänga ur sig vad som helst om vem som helst. Du har ju en förmåga att ALLTID NÄMNA ANDRAS NAMN i dina inlägg…..Du har inte heller rätt att uttrycka vad skit som helst om andra offentliga personer – och därav behåller jag mitt namn för mig själv – jag har gång efter annan försökt försvara ANDRAS GODA NAMN som du anser dig ha belägg att dra i smutsen. Jag har all rätt att reagera då du inte skriver sjysst om någon annan. Att hävda att du inte klarar att ta kritik eller att du saknar ödmjukhet är INTE FÖRTAL – det är MIN ÅSIKT grundad på just ditt agerande här inne. Den har jag all rätt att yttra här på din hemsida eftersom jag upplever dig som just det då du istället för att BEMÖTA KRITIK om dina uttalanden om andra helt enkelt fegar och raderar istället. Och vem har för övrigt sagt att man måste skriva om sitt allra privataste privatliv och fullkomligt självutlämnande?? Inte jag. Min enda avsikt här har varit att få ett slut på Babbens raljerande och nedklankande ord om ANDRA – vi kan läsa om dem alla på deras EGNA hemsidor och bloggar! Jag har försökt peka på att här inne handlar det om Babben och hennes liv och att det måste finnas en ömsesidig kommunikation och bemötande mellan dig och skribenterna här inne, och har du uttalat något så måste du ju kunna STÅ FÖR DET EFTERÅT !!!!!!!!!!! Det gäller för övrigt ALLA DINA ORD i krönikor, radio, TV, böcker och på scenen – det är ju HÄR INNE vi kan tycka till och bemöta allt detta – eller?????????? Och vill du inte höra vad vi tycker så är du därmed kass på att ta kritik. Ett faktum. Inget förtal.
Att ta kritik och bemöta den är två helt skilda saker skriver du – förklara gärna dessa två begrepp. Och förklara gärna också varför du undviker att svara på en direkt fråga om något du skrivit, för det verkar som att du tar varje ifrågasättande här inne av din person eller det du skrivit som just kritik och du bemöter inte frågan – så vad är grejen? Antingen bemöter du det hela med att skriva om något helt annat (?) eller så tar du till andras namn eller deras exempel för att liksom skydda dig bakom (?) men något DIREKT SVAR klarar du inte att ge. Trots att det är du som öppnat upp ämnet, det är skrivet av dig och på din egen hemsida – det borde ju vara den enklaste och komfortablaste platsen på jorden att styrka och eller förklara sina egna ord?
Vad har Babben skrivit för taskiga sakar om andra personer?Jag kan inte minnas att jag har läst nåt sånt över huvud taget.
Vad gäller vad jag skriver om på min egen hemsida så vill jag bestämma om det själv. Jag är intresserad av min omvärld och gillar skvaller och det står jag för. Jag gillar underhållning och att kommentera/raljera över de som jobbar inom det och det har jag gjort från första showen nån gång i slutet av 70-talet fram till idag. Hur missnöjd du än är med att jag skriver om andra kommer jag aldrig aldrig aldrig att sluta med det. Bara för att du tycker att jag förtalar vissa (vilket jag i sanning gör ibland!) så blir inte situationen bättre av att du förtalar mig medan du försvarar dem jag skämtat om. En sådan försvarsadvokat skulle inte jag vilja ha i alla fall.
Att ta till sig kritik är att värdera vad som sagts om den man är eller gjort, att bemöta den är att påpeka för den som kritiserar att man inte anser att kritiken är rättmätig. Om jag inte svarar på direkta frågor från dig så beror det oftast på att du uttrycker dig så fientligt att jag tappar lusten. Vilken specifik fråga du far efter just nu vet jag inte men om den är viktig för dig så ställ den igen.
”att bemöta kritik är att påpeka för den som kritiserar att man inte anser att kritiken är rättmätig…” (????) – det finns också RÄTTMÄTIG kritik Babben! Den sorten som man kan bemöta genom att faktiskt HÅLLA MED om att det man skrivit eller har presterat kanske inte var så jädrans bra som man själv tycks tro…. har du tänkt på det?? Du satte här precis fingret på själva huvudsaken i allt detta; att du varken vill eller kan ta till dig av kritik – hur viktig eller positiv den än kan tänkas vara för både dig själv och i ditt framtida arbete. Att ta till sig andras uppfattningar – på gott och ont – och ständigt sträva efter att vilja vara en bättre människa eller som i ditt fall komiker eller underhållare, det är ÖDMJUKHET. Men om du anser dig själv vara perfekt och så komplett i allt du gör så behöver du ju inte våra olika synpunkter – du hör definitivt inte till dem som kan ta tillvara på all slags kritik och tycka att det också är BRA kritik. Min främsta fråga är och har hela tiden varit; varför vill du då att vi ska kommentera det du skriver här inne? Ska vi bara utgöra en hoper radiostyrda fans och beundrare med hål i huvet som ska applådera allt du gör oavsett resultat?
Tänk så olika man kan uppfatta saker och ting! Jag tyckerBabben är jättebra på att ta till sig kritik och bättra sigi de fall då kritiken varit befogad.
Offentliga personer har blivit just offentliga personer av olika anledningar. Vissa är födda in i offentlighet, vissa har kämpat sig dit medan vissa bara råkat hamna i offentlighetens ljus, somliga begår de mest fruktansvärda brott och kommer därmed inför allas ögon och vissa har gjort ett yrkesval där offentligheten liksom kommer med gageavin. Har men exempelvis stand-up som yrke är det vissa kriterier man bör uppfylla. Man ska ju såklart helst vara rolig. På vilket sätt man är rolig kan variera. Ofta, och jag menar ofta, ligger det roliga i ironi och satir. Det vet ståupparen och det vet publiken. Att däremot sitta och lyssna på någon som bara häver ur sig elekheter om andra är inte särskilt kul i längden. Den som försörjer sig på att lyfta upp andras svag- och lustigheter måste också vara väl medveten om sina egna och direkt eller indirekt ta med dem i showen. Här skulle jag kunna ge några exempel men avstår från att dra upp en massa namn. En stand-upkomiker som seriöst ursäktar sig på scen lär dock knappast bli långlivad i branschen. Att blogga är, för mig, att lägga sig någonstans mellan det offentliga och det privata. Bloggen utgår från bloggaren själv men blir det bara ”jag, jag, jag” tappar i alla fall undertecknad intresset ganska fort. Som jag nämnt tidigare interagerar vi ju här i livet. Ibland tycker vi som de vi interagerar med, ibland inte. Emellanåt reagerar vi på ett eller annat sätt på någon annans agerande. Det kan vara på tanten på bussen, min brorsas granne kalle eller någon kändis. Vill jag att mina läsare ska ha lite koll på vem jag reagerat på kan det vara en fördel om det är en offentlig person. Ett sätt att dela med sig av sitt privatliv är att i bloggen dela med sig av sina privata tankar. Ibland är tankarna imponerade, ibland uppretade, ibland roade, ibland förvånade och ibland äcklade osv. I bloggar tas ännu ett steg när man låter sina läsare reagera på ens reaktioner genom kommentarer. Bloggaren har särdeles inte ett ansvar men väl en förväntan på sig att hantera dessa reaktioner på lämpligt sätt. På samma sätt har bloggläsaren ingen som helst skyldighet att smöra och kamma medhårs men kan väl åtminstone förväntas se blogginläggen ur mer än en vinkel, kanske då och då läsa mellan raderna eller rent av klicka sig någon annanstans. Att tycka olika är lite av tjusningen med livet! Och tjusningen med att ha en egen blogg är att ha ett eget tyckarställe! Så tycker i alla fall jag..fast det här inte är min blogg.
Just det, att tycka olika är just det som är TJUSNINGEN – inte känns det särskilt tjusigt att få sitt inlägg raderat bara för att man var av en annan åsikt eller för att Babben inte klarar att ta tillvara på det hela eller bemöta det hela på ett vettigt sätt. Hon borde vara tacksam för att hon faktiskt både ha LÄSARE och får REAKTIONER på det hon skriver – och obekväma ifrågasättanden och att backa upp det man skrivit offentligt hör också till ”spelet” om man bloggar offentligt, märk väl! Precis som en publik befogat skulle bua ut henne då hon gör ett scenframträdande, så kan hon också få sådana reaktioner här inne – den sig som i leken ger osv. och uttrycker man sig korkat så kan det inte vara en nackdel att få VETA det!
Japp, det finns rättmätig kritik. Men bara jag kan avgöra när den känns träffande eller inte. Som skådis är jag fostrad i att få kritik för det jag gör för att jag ska bli bättre, det är vardagsmat för mig, så du kan sluta tjata om att jag inte klarar det. Men det betyder inte att vem som helst kan komma in i mitt liv och börja bossa mig som du ständigt försöker. Hela tiden talar du om för mig vad jag borde skriva och inte skriva om, men bara för att du uttalar dessa tankar betyder inte det att det blir så, och det verkar du ha väldigt svårt för att acceptera. Jag vill ha en kommunikation här därför att jag är en kommunikativ människa. Jag sätter enormt värde på kommentarerna här, känner att jag har en liten skara som följer den här bloggen och vi diskuterar i stort och smått, tycker till om fenomen eller bara pratar vädret. Det är svaret på din fråga. Jag tror att du är den enda som blivit raderad här av dem som hänger med varje vecka, och det är märkligt att du aldrig verkar reflektera över varför just du av alla råkar ut för det. Jag kan ge dig ett tips om varför: Det är inte innehållet eller den eventuella kritiken i texterna, det är uppsåtet med dem.
Mitt ”uppsåt” har hela tiden varit att delta precis som alla andra och tycka till om det du skriver om – eftersom du ifrån BÖRJAN valde att radera vissa av mina inlägg (då jag helt enkelt ställde dig mot väggen med en rak fråga om något uttalande du gjort om någon/något) så ansåg jag att du gick över gränsen för vad som är en sjysst respons ifrån dig – och därmed började jag också ta i lite mer för att visa att här åker varningskortet fram! Oavsett vad JAG tycker så har du ett ansvar gentemot oss alla, och det är DU (och inte jag!!!!) som väljer ämnen och också nivå i din blogg – skriv skit om andra och du kommer fortsatt att bli ifrågasatt av mig. Sudda och fega och jag kommer att fortsätta peka på att du inte kan ta den befogade kritik du förtjänar för detta. Det är väldigt få bloggämnen och uttalanden ifrån dig jag har reagerat på, men jag har mycket riktigt reagerat starkt då du plockar fram suddgummit istället för står rak i ryggen och förklarar vad du faktiskt menade (att ifrågasätta ger dig chansen att förklara men du nekar att ta den chansen VARJE GÅNG) Du har aldrig uttalat att du har haft fel eller någonsin passerat gränsen själv för vad som är sjysst, du verkar tro att du har rätten (som komiker?) till all slags förnedring av alla möjliga offentliga namn – och då har jag pekat på att du är i avsaknad av känsla för empati. Att du då heller inte är ödmjuk inför din ”uppgift” som bloggare eller offentlig person säger sig självt. Exempel: När du skriver att jag har ett ”uppsåt” med allt detta – men inte förklarar VILKET – så lämnar du det öppet för var och en att GISSA vilket det är…. Varför kan du inte vara tydlig och skriva FULLT UT vad du menar så slipper du ju ens bli ifrågasatt? Kryptiska halvfärdiga uttalanden som hänger kvar i luften och till allas förundran gör dig inte mer trovärdig eller beundransvärd, tvärtom.
Mmmmmmmmmm… jag undrar bara en liten liten liten litenytte pytte sak… eller fler egentligen… 1. Varför i helafridens namn går man in och läser en blogg av en person somman inte gillar? 2. Vad har M.M råkat ut för i livet som görhenne/honom till en sådan bitter liten figur. Jag säger sombuzz Lightyer: Du är en tvär och bitter liten man/kvinna ochjag tycker synd om dig.Har aldrig i mitt liv förstått hur man som individ, a döjersig bakom ett alias, b gör personliga påhopp på folk, c serdet som en rättighet att göra det.Det finns flera kända och okända människor som inteintreserar mig, men jag är inte på deras hemsidor ochhärjar… Märkligt beteende och inte särskilt bra för dittkarma… Lååååååååååååg moral dålig karma som vi brukar sägai mina hemtrakter. JAG personligen tycker Babben är en roligperson och hennes krönikor/framträdanden osv roar mig,annars hade jag varit på ngn annans sida och härjat!
Tvärtom. Det är bästa tänkbara karmadusch att gå in och försvara de stackare som inte själva ges tillfälle till det! De blir dragna i skiten av någon som förtjänar sitt uppehälle på att ”skämta” om deras person eller förehavanden. Om Babben vände sig till dem direkt skulle det inte vara ett problem – men hon väljer att göra det på sin egen hemsida, och sedan raderar hon de inlägg som ifrågasätter hennes tvivelaktiga förfarande. Jag tycker normalt att Babben är en av landets vassaste komiker – DÅ HON SKÄMTAR OM SIG SJÄLV OCH SINA FÖREHAVANDEN, INTE OM ALLA ANDRA OCH PÅ DERAS BEKOSTNAD – men om hon inte klarar att se att hon skadar andra med vissa delar av sin ”komik” så måste man ju påtala det för henne, inte särskilt konstigt alls. (respekt hos andra kan man också förtjäna genom att undvika att gå till personliga angrepp, likt Ylva Hedin, bara för att få fram sin poäng… )
Jag undrar fortfarande vad det är för elaka saker Babben harskrivit och om vem, för det måste jag ha missat.
hmm… tja… jo… om det är så du känner lilla vän… Jaghar jobbat med människor tillräkligt länge för att se närman inte vill inse sin egen roll i saker och ting… Ochvisst behövs det människor som ställer sig på de svagas ochutsattas sida. Dessutom, ehm… humor är ju induviduellt menman måste kunna skämta om ALLT… och M&M: Dessutom gårjag inte på personangrepp, jag har gjort en klinisk analysav det du skriver och uppfattar att det är skrivet av enperson som inte är nöjd med sitt liv, samt tycker att det ären rättighet att bestämma vilka som är svaga och vilka somska beskyddas… Och jag TYCKER synd om dig… ärligt…inget personligt men… som Stringberg sa redan på sintid… det är synd om människorna! :)Jag håller med Johanna där, har inte riktigt sett det elakameeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeen…. vad folk anser som elakt ärinte precis objektivt…
Jag kan svara rakt på vilka texter jag raderar: där uppsåtet är att förtala mig, påstå saker om mig som inte är sanna i syfte att skada mitt rykte och liknande. Du har gjort detta gång på gång och följdaktligen blivit raderad. Tänk så svårt du har att se när DU går över gränsen men så himla lätt att avgöra när JAG gör det?!?
Vad gäller min komik har jag alltid blandat skämt om mig själv med skämt om andra. Visst har jag varit elak många gånger men till syvende og sidst är det publiken som avgör med sina skratt eller sin tystnad vad som är roligt eller inte. Jag har visst medkänsla men kanske inte med kändisar som knarkar eller hotar att köra ihjäl andra på fyllan eller gör bort sig på annat sätt. Är man kändis får man leken tåla, det gäller både mig och alla andra. Men det är alltid publiken som ger kvitto på om det är kul eller inte. Fäster inte ett skämt har man så klart gjort en felbedömning, och då kör man inte det skämtet igen.
Jaa Babben, det är ju DU som ska läsa av de reaktioner du får på det du gör – men så gör det då, och respektera då vi säger ifrån då du går över gränsen för vad som inte är sjysst. Du ska vara glad att du får den feedbacken för annars skulle du aldrig veta, eller hur?! Humor är mycket riktigt INDIVIDUELLT, men det du har frågat oss i den här tråden det är hur du ska göra med ditt bloggande, och jag har svarat att om du vill ha våra INDIVIDUELLA reaktioner och kommentarer på det du gör/skriver om här inne så får du faktiskt också köpa att vi alla tycker olika! Då måste du respektera ALLAS åsikter – på på gott och ont, vill du bara ta emot ros så stäng då av kommentarfunktionen. Är du vass och går över gränsen så kanske jag och många känner att då vill vi ge igen eller fösvara de du ger dig på, det är ju du som satt nivån på ämnet eller skämtet och får då stå till svars för det – vad som är förtal eller personliga angrepp i allt detta är förstås oerhört godtyckligt. Du gör ju felbedömningar ibland – som du nu själv skriver – men så länge du så att säga ”hänger ut dig själv” i skämten så funkar det – men häng ut andra och du riskerar att få på moppo ifrån något håll varje gång! Inget nytt under solen, du har gjort detta X antal år nu…. Denna gången har du låtit alla inlägg vara kvar och det är bra – det behöver ju inte alltid bli såna här typer av diskussioner. Men beslutar du att fortsätta inbjuda du till diskussion och kommentarer får du ta ALLT vi har att säga – vilket inte innebär att du prompt måste BESVARA allt, men att du får ta ditt personliga ansvar för allt du kläcker ur dig både här och överallt annars, det står jag fast vid. Du, precis som alla andra komiker eller människor, kommer inte undan med precis vad som helst…….
Och du har ju också nu fått besked om varför du ibland har blivit suddad när du kommenterat. Var gränsen sedan går för vad som är roligt och inte har debatterats i eviga tider. Povel Ramel konstaterade nån gång att ”…skämtar man om en synål så är det alltid nån enögd faan som tar åt sig…” Att du inte tycker att jag får skämta om någon annan än mig själv har du påpekat ganska många gånger nu. Tyvärr kan jag inte jobba så. Jag skämtar om det som väcker min lust att kommentera, vare sig det är kändisar, företéelser, tv-program eller observationer av betéenden. Att bara skämta om mig själv – näh, gud så trist i längden. Min humor ligger i hur jag ser på världen, inte att jag ÄR världen.
Mina sista ord denna gången; Om du ser din egen personliga och privata blogg här inne som ”ett jobb” så är det förstås i sig väldigt sorgligt, som att du aldrig kan slappna av ifrån din roll som ståuppare liksom…. Du vägrar fortsatt att ta till dig eller besvara det jag ifrågasätter utan du fortsätter att tala förbi själva huvudfrågan – inte mycket att göra och denna diskussionen lär därför dyka upp igen…. Jag har aldrig sagt att du inte ska skämta om någon annan/annat än dig själv, jag har pekat på att du vissa gånger gått över gränsen för vad som är sjysst och att du sedan inte står till svars för dina uttalanden. Ett enda uttalande eller skämt kan du välja att dra på 1000 olika sätt – det är ditt val av sätt som gör hela skillnaden och som kan förnedra en annan människa. Ofta tror jag du väljer ett alltför hårt sätt bara för att du själv ständigt blivit (och blir) så häcklad och förnedrad på ett väldigt personligt sätt av andra människor, särskilt då komiker. För hur roligt det än är för alla andra – och du själv skrattat med – så är jag övertygad om att du blivit djupt sårad och kränkt av uttalanden om dig och din person flertalet gånger. Så hårdhudad kan inte ens du vara att du alltid står helt oberörd till ALLT som sägs eller skrivs i komikens namn. Du är grym Babben. Men du kan också vara jävligt grym………
Har just hittat in på Babbens sida och hennes blogg. Kan inte annat än förundras över hur bitter, självupptagen och nedlåtande en gäst som M.M kan vara. Dags för dig att fatta:- Du har ingen rättighet till någonting alls på Babbens sida (den är hennes och inte din)- Du är ingen ”vi” – stå för dina egna kommentarer och ange aldrig att det är några ”vi” som står för dem.- Du kan aldrig, aldrig, aldrig avgöra hur eller vad Babben reagerar på. Hon kan ta till sig av kritik, bli sårad, ändra i sitt material och reagera på massor av sätt – helt utan att meddela det i bloggen till dig…- Du säger dig hålla dig inom gränserna för förtal och personliga angrepp (eller flyttar lite på gränsen genom att säga att det är ”godtyckligt”) – du passerar dock utan tvekan gränsen för normal hyfs, fason och artighet.Visa respekt så kanske du får den – både som person och för det du framför!
Till Kristian: Om du visar din så visar jag min. Du har ingen talan vare sig om mig eller denna diskussion. Allt är redan överspelat. Du får försöka elda dina självupptagna nedlåtande tankar någon annanstans helt enkelt. Lycka till!
Till M.M: Överspelat? Allt ditt egensinniga dravel ligger ju tydligt och klart kvar här som kommentarer – alltså bör det motkommenteras. (Galenskaper och oförskämdheter bör inte stå oemotsagda – därav mitt inlägg). Skulle Babben verkligen göra det överspelat och radera dina inlägg kan jag bara tänka mig vad du skulle göra av det…. Kan bara meddela att jag inte var, eller är nu heller för den delen, särskild uppeldad – däremot förundrad precis som jag skrev. Självupptagen och nedlåtande får stå för dig. Det verkar ju vara det genomgående temat i dina inlägg – ge dig på Babben eller andra men ingen skall säga något emot dig. Tycker själv att jag ganska klart förklarade för dig faller på dina egna argument och totalt misslyckas när du gör dig själv till ”vi”. Min erfarenhet är att bara dåliga argument och galna idéer framförs av enskilda under benämnninen ”vi…” eller ”man…”. Framför allt är det ju inte överspelat eftersom du själv lovar fortsättning. Historiskt går det ju även att se ett flertal diskussioner där du använder samma argument och taktik – ge dig på Babben och vägra uppföra dig på en normalt hyfsat sätt. Ler och undrar vem som behöver ett lycka till….
Ta och klubba några sälar och sy dig en egen sälkavaj!