Idag är det ett helt uppslag i SvD angående en omröstning landets beslutsfattare ska göra gällande homosexualitet. Om lagen antas kommer det i princip att vara lagligt att straffa hårt eller till och med dödsstraffa personer som öppet visar känslor för personer av samma kön ute i samhället.
Det är ett djupt upprörande och kränkande förslag, men samtidigt känner jag en postum skuld till att lagförslaget ens kommit till. För det är prästerna i Uganda som driver ämnet, och tankegodset kommer från oss i Europa. Från våra präster, våra missionärer och våran bibel.
Varje land har sin process, även vi har haft förbud mot homosexualitet för inte allt för länge sedan. Ugandierna kommer troligen dit en dag de också. Sydafrika har kommit längst i Afrika i de här frågorna och tillåter samkönade äktenskap fullt ut. Det tar tid att städa ut gammalt mög. Låt oss stötta de ugandier som tvingas fly eller gå under jorden om lagen blir verklighet.
Ja, missionärer har ställt till med en massa skit runtom i världen, men jag vägrar känna någon skuld för det. Det är verkligen inte mina präster, mina missionärer eller min bibel.
För homosexuella är Uganda det farligaste landet i världen. Jag är inte jätteinsatt i lagar och sånt, men är det inte dödsstraff redan? I alla fall i praktiken. Det är verkligen jättehemskt!
Jag tycker mycket om Uganda för övrigt. Det är på många sätt mycket trevligare än Tanzania och Kenya. Så fort hälsan och ekonomin tillåter åker jag dit igen.
Ja, det är ett paradoxalt land. De ligger långt fram i miljötänket och har totalförbjudit plastpåsar t ex. Och så plötsligt dessa feodala rester av tankegods…
Det är amerikanska bibelkramare som har åkt till Uganda och uppmanat dem att stifta dessa avskyvärda lagar. Tankegodset kommer visserligen från Europa långt, långt tillbaka i tiden, men den omedelbara impulsen är en ren och skär import från USA varför jag som amerikan känner en hel del skuld över detta.