Såg ju Mia Skäringers företällning ”Dyngkåt och hur helig som helst” i lördags och den kan jag verkligen rekommendera. Man skrattar oavbrutet trots att det mesta som sägs är brutalt tragiskt. Mia har en fantastisk komisk timing och törs ta ut sina prator och vila i dem vilket gör att att man lutar sig tillbaka och tar emot.
Efter föreställningen gick vi till ett ställe som heter Sjögräs på Timmermansgatan på Söder och deras mat var en upplevelse värd en stjärna i någon framstående matguide.
Idag väntar däckbyte, en intervju, gymmet, några ärenden och ett kinkigt brev på engelska.
Oj, så längesen jag tittade in här! Mia Skäringer ÄR bra. Jag skulle gärna se ”Dyngkåt och hur…”. Det är enormt befriande att skratta åt det tragiska, när det framförs på rätt sätt.
Kul att höra av dig, hoppas allt är väl!