Förra veckan blev en berg- och dalbana där några av de bättre gigen jag gjort blandades med en oändligt sorglig begravning i Visby.
Vi var bortåt 600 personer som samlades i Visby Domkyrka på begravningsgudstjänst i fredags för sångerskan och människan Josefin Nilsson som helt hastigt ryckts bort på tok för ung. Familj, släkt, musiker, crew, publik – alla hade vi känt en speciell relation med Josa och ville ta farväl.
Det fanns mycket sorg i kyrkan, men också mycket kärlek. Marie Nilsson Lind höll ett gripande tal till sin syster som täckte in hela skalan från bottenlös sorg till systrarnas humor. Sällan har jag beundrat någon så mycket som jag gjorde Marie i den stunden. Att ens kunna formulera känslorna. Och sedan orka ställa sig upp och prata – det tyder på en styrka som få har.
Det blev en märklig inramning för min del eftersom firmagiget jag hade kvällen innan var otroligt lyckat. Jag hann sedan sova fyra timmar innan det var dags att flyga ner till ön för begravningen. Flög upp igen tidig kväll och fick sen bege mig till Norra Brunn där jag varit inbokad sen länge.
Fråga mig inte hur det gick till, men jag lyckade för en stund skaka av mig känslorna från begravningen och gå upp och göra en bra insats även denna kväll. Dan därpå var det dags att köra eftermiddagskonsert med Solna Storband. När låtar som ”You’ve got a friend” och andra ballader dök upp fick jag hålla i känslorna från fredagen hårt för att de inte skulle övermanna mig. Det finns inget som ligger så nära känslorna som sång.
Nu väntar ett sista jobb innan påskledigheten som jag kommer att spendera lite blandat på Gotland och här på fastlandet. Vill tillönska er alla en riktigt Glad Påsk så ses vi på andra sidan 🙂